torsdag 15 oktober 2009

Karin Larsson som provokatör?


När samtida kritiker vill "rädda" tidigare "glömda" konstnärer (primärt kvinnor), så görs det genom att lyfta fram att de var "före sin tid" och att de "provocerade". Det är att läsa historien med samtidsglasögon (glöm inte Mao-glasögonen), och också dumt eftersom de därmed ignorerar den eventuella kvalitet som finns - och som borde vara det relevanta om man skall uppvärdera ett konstnärsskap.

Ett exempel är Johanna Berglund som i Nerikes Allehanda 2009-10-03 skriver om Carl Larssons hustru Karin Larsson i artikeln "Karin har kommit ut ur Carls skugga". Det som lyfts fram hos Karin Larsson är det gamla negativistiska tugget: "Karin stod för den nyskapande och djärva inredningen" och "[h]emmet skulle komma att bli internationellt känt för sin nyskapande stil." Vad handlar det om? Jo: "om den modernitet och tidlöshet som präglar Karins design och inredning. Hon var lekfull, återanvände material och mönster, inspirerades av det folkloristiska och vågade provocera."

Det har gått så långt att man använder Karin på följande vis: "Föreningen Karin Bergöö Larssons vänner delar årligen ut ett stipendium till Karins minne". Till vad? Jo: "Syftet är att uppmärksamma fler skapande kvinnor. Att premiera vidareutveckling och nyskapande".

Problemen är ju flera: Man lyfter fram Karin på tveksamma grunder som den av paret Larsson som står för det "nyskapande", "djärva" och "tidlösa". Indirekt blir det en nedskrivning av Carl Larsson som då får stå för det gamla murriga, "traditionella". Men paret Larsson levde som i symbios, vilket gör det svårt att köpa denna analys. Det viktiga här är att båda makarna Larsson inspirerades av det folkloristiska, det ljusa och vackra, och var säkert överens i mycket av det som präglade hemmet: Traditionella värden med storfamilj, klassiskt hantverk och en gemensam estetik med ljus och skön inredning.

Priset till Karin Larssons minne borde gå till konstnärer som i Karins spår vågar arbeta i hantverksmässig stil - som inspireras av folklore och arts- and craft. Värden som "nyskapande" får då en annan prägel: att gå emot vår tids nervösa regelbok: modeväxlingar, provokationer och avantgardism.

Och vad är det för mening förresten: "modernitet och tidlöshet [...] präglar Karins design och inredning"? Det är en paradox. Arbeta på tidlösheten, kära konstnärer och Föreningen
Karin Bergöö Larssons vänner.

4 kommentarer:

  1. Hej,

    Jag tycker ni driver en intressant tes på sidan som är värdefull för mig att ta i beaktande. Jag tilltalas också av att ni gör det inom många olika områden som gör det till en slags vidareutveckling eller tillämpning av boken "Kritik av den negativa uppbyggligheten".

    För tillfället försöker jag reda ut mina egna känslor inför modernismen. Som ett led i det skriver jag en blogg om Slussen i Stockholm och ett konstverk som jag håller på att skapa om just Slussen. Era röster är viktiga då de sticker av ifrån det politiskt korrekta som är ganska enkelt att höra. Det är också en annan typ av kritik än den som finns att tillgå på konstskolan som jag går på. Om någon vecka ska bloggen opponeras här på skolan och då skulle ert inlägg kunna diskuteras i ett forum som sällan hör en sådan röst.

    Jag skulle därför gärna ha er syn på Slussen och er kritik på mina resonemang. Ta gärna en titt om ni har tid:

    http://stockholmsslussen.blogspot.com/

    Mvh David

    SvaraRadera
  2. Suverän blogg om ett ämne som är betydligt viktigare och borde omskrivas mycket mer.

    Jag har nu rekommenderat er på min blogg Aktivarum.

    SvaraRadera
  3. Har ögnat genom senaste inläggen på din blogg. Bra skrivet, rakt över.

    Själv har jag ställt frågan hur en skribent eller journalist bär sig åt för att få sina texter publicerade och därmed få pengar för att betala bostadslånet med. Jo, han använder sig av ett antal välbeprövade knep. Ett är att ta till heta men politiskt korrekta ämnen - i det här fallet feminism, kvinnofrigörelse, jämlikhet mellan könen. Sedan är det bara att förstärka texten med ett antal inlärda ord och fraser, så som ”nyskapande”, ”djärv”, ”lekfull”, ”provokativ”, ”experimentlust”, ”ifrågasätta och töja”, ” upplösa gränser”, ”gränsöverskridande”....

    Det roliga är att skribenten själv är varken nyskapande, djärv eller ifrågasättande eftersom han har skrivit en artikel på samma tema som ca 100.000 liknade artiklar - ”kvinna i skuggan av sin man” - och klätt den i ett språk som är uttjatat sedan länge i detta sammanhang.

    Vill skribenten själv var det han beundrar hos andra - nyskapande, djärv och ifrågasättande - då skulle han intressera sig för de obekväma frågorna och ta reda på varför brottsligheten har ökat lavinartat sedan 60-talet, varför det genomförs 38.000 aborter om året trots de bästa förutsättningarna i världen att förhindra graviditet, varför skolor och bilar brinner, varför gamlingar inte vågar gå ut efter kl 6 på kvällen, varför mer än hälften av äktenskapen spricker, varför alkoholismen bland kvinnorna ökar, varför vi måste ha världens högsta skatter, o dyl. Men då blir det inga pengar till bolånet, så där tar lusten att vara nyskapande, djärv och ifrågasättande plötsligt slut.

    SvaraRadera
  4. Ytterst intressant läsning för mig som missade all progmusik för jag reste ragg när en programledare för ett progg-program sa att det viktiga var budskapet inte att det var bra musik. Något som är politiskt korrekt men som inte behöver vara bra andas sedan dess alltid av den ultimata inkompetensen, det viktigaste som finns att bekämpa. Den här bloggen har absolut en uppgift att fylla.

    Sen har jag senare upptäckt många bra progglåtar och tror att Karin Larsson och många andra kvinnor är mycket väl värda att lyftas fram som starka positiva symboler men det tror jag att ni bloggförfattare också kan hålla med om.

    SvaraRadera