måndag 1 december 2008

Tunedals slentriannegativism

I Aftonbladet presenterar Jenny Tunedal 081129 konstutställningen VALIE EXPORT: en "laddad lek med kvinnorollerna". Den handlar om genus, queer, onani, snusk och kött... Kan vi kanske vänta oss lite helgmysig negativism?

Jajjemen...

"Pergament är torkad hud, alltså är kroppen en bok. Och på den skriver makten sina berättelser: om över- och underordning, om norm och avvikelse."

En tatuering blir "en markering av den gräns mellan socialt och privat som kanske inte finns, mer än som en spricka vi bär inom oss."

Och det blir värre:

"I fyrtio år har VALIE EXPORT utmanat, omdefinierat, lekt med och utsatt sig för vad det innebär att vara kvinna i den här världsordningen[...]".

VALIE EXPORT liknar "Smärt- och skämtkonstnärer vars intellektuella och fysiska arbete kan kallas våldsamt motstånd. Det handlar inte om att vara konstruktiv, eller ens särskilt nyanserad. Inte om att dölja eller läka, utan om att slita sönder."

Huvudet på spiken. Tunedal smyger inte med sin negativism, eller fascination för negativism - hon har ett uttalat program där negativism, sönderslitande och dekonstruktion innebär kvalitet. Kanske är det bättre när det blir så här uttalat; när negativismen inte blir en dold agenda, eller ännu värre: när negativismen smugit sig in i kulturjournalistiken helt utan att recensenten/skribenten ens reflekterat över vad det innebär att använda sig av negativistiska argument. Eller är det kanske just där Tunedal placerar sig? I slentriannegativismens diktatur? Kanske skulle vi skicka henne ett exemplar av Kritik av den negativa uppbyggligheten?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar